Födelsedag, färgning och ett frustrerande datorspel..

I tisdags va de ingen vanlig dag, utan det var min födelsedag! Jag var  inte i skolan den dagen utan ville ha en ledig födelsedag i år! Det var jätteskönt och vaknade av en mysig frukost på sängen och paket :) Synd bara att Johan va jättesjuk och sov nästan hela dagen. Men jag åkte hem och åt middag och åt morotskaka:) Mums! Hade en mysig födelsedag hemma i Kode!

Sedan i onsdags va de dax att åka och klippa och färga håret! Färgade ljusa slingor igen och klippte lite på håret! Tyvärr blev en del av håret orange.. =( och jag HATAR orange! Så idag ringde tillbaka idag och berättade som det var och snäll som hon är så tog hon in mej efter mitt jobb som va hennes rast. Skönt att få bort de oranga men känner ändå att jag inte e riktigt nöjd :S Känns inte som jag detta och vet inte vad jag ska göra... här sitter jag me ett förblont hår :S vad ska jag göra???

Sen kommer vi till de frustrerande datorspelet som heter wow... Johan spelar de så fort han får chansen, jag menar inte att han spelar hela tiden utan så fort vi är hemma hos honom och inte äter typ. Sen händer de ju att vi kollar på tv å så där me men så fort inte nått sånt händer så spelar han.. kanske låter löjligt men jag bor faktiskt inte här och det är inte jag som alltid ska ta hand om allt som har me städning, matlagning, diskning och tvätt att göra. inte de att han inte hjälper till men de e ju inte de att han gör de självmant utan de krävs ofta att jag tjatar om de.
Okej jag förstår att han tycker att det är kul och spela och jag vill absolut inte att han ska sluta spela helt, men hur vet man vad som är lagom?? För när kvällen närmar sig och tvn börjar bli intressant då är de inte så kul att ha en som brevid sitter och pratat "wow språk" med sina kompisar på skype. De kan låta så här tex:
"Ultra damp"
"någon hora dödade mitt pet"
osv osv.
Jag överreagerar säkert massor men just nu e de bara så frustrerande. Vem ska bestämma vad som är lagom??

Kommentera
Emma

Jag är bara -tyst-

skriven den: 2009-05-14 Kl: 21:11:29


URL: http://emmoo.blogg.se/
Jenka

Jag förstår precis hur du känner..Min kille spelar oxå Wow :( jag vet inte heller vad man ska göra för att de ska bli mindre spelande men man får väl försöka locka dem på något sätt ;) Grattis i efterskott!Haft en bra helg ?

skriven den: 2009-05-14 Kl: 21:11:29


URL: http://sunsetjenka.blogg.se/
Isabella

oj oj oj!

Jag har levt i den där anhöriga till WOW världen flera gånger. En kille jag dejtade fram och tillbaka i tre år spelade. Mycket pga WOW blev det aldrig seriöst, eftersom han hade "raid" varje kväll/natt (!). Men killar kommer det nya :-)



Däremot en tjejkompis som jag bodde med...hon har så mycket kondekvenser efter sitt WOW beroende. Då hon satt uppe och spelade hela natten orkade hon inte gå till jobbet. Och då fick hon sparken. Även från ett annat jobb som hon lyckades få. Jag flyttade därifrån då hon vr riktigt jobbig att bo med. Hon var vaken hela nätterna, fast jag försökt prata med henne. Hon städade aldrig och fick brev från kronofogden jämt. Tillslut blev hon utkickad från lägenheten.

Nu har jag ingen kontakt med henne alls, och jag hoppas verkligen hon slutat spela!



Lycka till med din kille! Det är verkligen jättesvårt att stå brevid, inget man säger kan få dem att slita blicken från skärmen...



Ta hand om dig!

skriven den: 2009-05-14 Kl: 21:11:29


URL: http://isabella.blogg.se/

Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Nancy
RSS 2.0